.

En vis man lär ha sagt så...en mycket vis man, vill jag tro. Alla kan dra åt helvete, må fan ta de jävlarna. Ha!

Det rör sig...sakta men säkert rör det på sig, åt fel jävla håll. Men varken jag eller Tony Rickardsson är bittra, nej fan heller!
Bara att ta tjuren vid hornen, bättre det än att låta den fan få stånga en. Så är det, tamejfan. Jag lär få rättsida på det där, någon gång i framtiden, ingen idé att hänga upp sig på en massa skit - då blir man bitter, tillslut.

Det jag blir mest trött på är allt jävla skitsnack om hur allt skulle bli bättre om vi skiljde oss. Gör jag det så gifter jag fan inte om mig - inte en jävla chans, då fick vi bli sambos livet ut. Så som systemet ser ut i dag så kan jag säga en sak till alla förälskade stackare i giftastankar - gör det inte om ni inte är helt säkra på att det kommer hålla och ni är helt skuldfria...annars kan det bli mindre spännande.

Nu är det som det är...man sitter här, vet varken ut eller in, har inget hem, inget att göra...så är det bara. Jag har min fru, hon står ut - jag kan inte hjälpa att fundera över varför hon gör det...egentligen. Jag är i alla fall tacksam, evigt - jag älskar henne. Så är det.

Jag skall försöka hitta på nåt riktigt roligt på tisdag - nu skall skiten flyga över en av dalarnas tre mest växande komuner, så får vi se hur mycket folk som vill satsa på att leva här. Själv kan man mycket väl vara på väg härifrån. Inte för att det svider längre, men samtidigt känns det som att man ger upp, låter dem vinna. Men om så blir fallet så skall de inte få det lätt i alal fall.